Kaos är granne med Gud

Idag är vi framme vid bokstaven O

Det får bli ORDNING. 

Tyvärr inte de bästa bilderna. Det börjar bli så mörkt hos oss att det är svårt att hinna fota innan det mörkret kommer.

Jag gillar ordning. Gillar på det där sättet att jag mår dåligt när det är oordning. Lite åt det autistiska hållet. Jag mår bra av raka linjer, kryddor i bokstavsordning och böckerna i storleksordning.

Jag mår fysiskt dåligt av glitterlim i taket, strumpor i soffan och disk på bänken. Det är här jag och familjen inte har riktigt samma standard. Jag får lära mig att härda ut och de får försöks hjälpa mig att röja det värsta.

Mitt mentala rum kommer i alla fall att vara en etta i stan inredd i vitt. Jag tror den har en robotdammsugare. En plats där saker får vara ifred och man inte har snorfläckar överallt.

För helt ärligt det ser ut som Sodom och Gomorra hos oss - ganska ofta till och med. Men det sägs ju att kaos är granne med Gud - kanske det är det som är min utmaning. Att se ordning i sitt sammanhang och inte missa det vackra för att det faller utanför min ram.. 

Tisdagsfunderingar