Vad var det jag sa..

Är nog bland de värsta talesätt jag vet! För mig är det som att säga att jag visste hela tiden att du skulle misslyckas. Å då är det ändå misslyckandena som vi lär oss av.

Under helgen har vi haft förmånen att ha huset fullt med fnissiga tonårskillar - så härligt. Jag som alltid trott att jag var mer av en tjejmorsa får inse att det är coolt med finniga fjortisgrabbar! Vilka bekymmer man kan ha över en rakapparat.

Jag har också blivit varse att en del människor fastnar i konflikter för konfliktens skull. Det finns ju alltid en risk när man matar små konflikter med småtjafs hela tiden. Det spårar ju lätt ur och eskalerar till en riktig konflikt. Om man sen lägger på förutfattade meningar och ovilja att förstå den andre - då minskar chansen för förståelse.

Av världens bästa coach fick jag den här boken i min hand. Den är verkligen toppen och kommer att ge mig nya insikter och verktyg för hur jag ska kunna möta människor på riktigt!


Det finns en plats bortom rätt och fel, jag möter dig där.
(Rumi, persisk 1200-tals poet)

världens barn i mitt vardags rum

Idag har solen lett mot oss vinterhärdiga norrlänningar - det är det som gör att vi härdar ut med den långa vintern - det är när det börjar droppa från taken och talgoxarna tar i så de små lungorna håller på att brista.

Mitt i all denna ljuvlighet landade en rapport i min e-post. Även DN skrev om rapporten. Som ni ju vet bloggar jag för UNICEF och varenda unge. Det är ett sätt för mig att bidra till en bättre värld för både mina barn och andras ungar - för varenda unge! Därför var det med sorg i hjärtat jag började läsa en sorgens rapport. Här nedan ser ni hur världen ser ut för alldeles för många barn som tvingas växa upp under ebarmliga förhållanden. När världen krymper och vi som turister, TV-tittare, medborgare och konsumenter får del av hela världen ställer det krav på oss som har resurser och förmåga att välja - att välja med hjärta och hjärna. Vad väljer du - billigt och glättigt eller långsiktigt hållbart? De flesta av oss gör nog lite både och, men jag tror att vi måste orka och våga vara världsföräldrar även de dagar när det inte är någon gala på TV. Det gäller att orka se och välja i såväl vardagsrum som vardags rum.

Den traditionella bilden av fattigdom har tidigare ofta hämtats från en lantlig miljö. En ny rapport

från UNICEF visar att det växande antal barn som lever i städernas slumområden hör till de allra mest utsatta och missgynnade. De är berövade de allra mest grundläggande rättigheterna när det gäller
hälsa, utbildning och utveckling.

När städerna växer glöms barnen bort, och allt fler tvingas bo i fattiga slumområden utan sjukvård
eller skola. Hundratals miljoner barn lever på detta sätt idag.

Jag stödjer UNICEF genom att vara ”Bloggare för varenda unge”. Genom att publicera detta bidrar jag
till att förändra utsikterna för dessa barn. Hjälp mig genom att gilla och sprida detta inlägg. Har du en
egen blogg? Bli bloggare ”För varenda unge” här och lägg upp detta inlägg du också!


UNICEF arbetar för att förbättra livet för barn som får sina rättigheter kränkta varje dag. De
arbetar tillsammans med myndigheterna för att bland annat stärka hälsovårdssystem, bygga ut
skolväsendet, sociala skyddssystem och förhindra att barn hamnar på gatan eller i tvångsarbete.
Läs mer på UNICEFs hemsida

Fredagsmorgon

Den där Nalle puh han är kan det där med att sätta ord på sina känslor. Det är jag sämre på så jag snor ett av hans citat istället.

"Fastän det är förfärligt gott att äta honung, så finns det ett ögonblick alldeles innan man börjar äta den, som är nästan ännu bättre."

Så känner jag den här fantastiskt vackra fredagsmorgonen där solen går upp utanför mitt kontorsfönster. Vi har en fullspäckad helg framför oss med kalas och finbesök. Trots det känner jag mig inte stressad utan lugn och full av tillförsikt.

Jag är mer hönsmammastressad över att bonussonen ska tillbringa helgen och början av sportlovet på annan ort med människor jag inte träffat. Jag unnar honom det verkligen! Att få kliva in i ett hem som luktar bekanta kryddor och som inte har en hund som är som en elefantjord och få sova på morgonen utan två bonussyrror som börjar leka vrålapor före faan på lördagmorgon. Men det gör ju inte att man blir mindre orolig själv - herregud! Nå det är bara att ta ett snack med oron och förklara att han grejar det. Jag vill att alla mina/ våra barn ska känna att vi står bakom deras våganden i världen och att de alltid är välkomna hem!

Utvald

Jag skrev förra gången att jag tänkte anmäla mig som bloggare på Unicef.se. Jag gjorde det igår och tada! Dom ville ha med mig i gänget. (om man kollar på webben ser man att det är ett ganska stort gäng)

Vad tycker du är för varenda unge?

Livets lotteri
Jag har i dagarna tvingats eller fått tillfälle till att fundera över livets lotteri. Röda korset har haft en kampanj på sin webb där man fyller i vissa uppgifter och lottas var i världen man ska födas.
Att få vara trygg och få sina behov tillgodosedda ska inte behöva vara en lotterivinst - det är en mänsklig rättighet och de gäller faktiskt även för barn. Därför får en bild på C, Sixten och Randis illustrera hur det är när man är hundra procent trygg.

Ha en skön onsdag alla fina!

För varenda unge

Unicef driver en bloggkampanj för varenda unge. Jag tänkte jag skulle anmäla mig, jag är på för varenda unge!! Jag snurrade runt på UNICEFs blogg och på andra bloggar i nätverket. Så mycket klokskap det finns hos alla fina bloggare. Samtidigt upplever jag att man så lätt fastnar i "Fattiga barn långt bort i världen" fällan. Att kämpa för varenda unge kräver också att man orkar, vågar och vill se ungarna även close to home.

Som medborgare, förälder, familjehem och ledare har man möjlighet att se varenda unge. Har man kraft, energi och kunskap att möta varenda unge?

Ibland känner man sig mer som en förrädare än en kämpe för varenda unge. När man måste förklara för en fjortonåring i främmande land att det är helt normalt att vara sur pubbeunge och att det inte förändrar det faktum att man får gilla läget. Eller när man måste berätta för barn att de måste sluta med något de verkligen gillar för att de inte har åldern inne eller mamma och pappa inte har betalat räkningen. Det är ingen höjdarkänsla direkt.

Som bild idag får det bli en drömfångare som vi ska göra på scouterna imorgon. Årets terminsprogram är verkligen toppen!

Gomiddag och en aning om vår

En lång dag är snart till ända. Idag har vi haft besök av en hel hög med prusseluskor för den senaste familjemedlemmens skull. Det är inte lätt att vara fjortis i främmande land. De vanliga fjortishormonerna ska kombineras med att man är långt borta och i en kultur man inte känner och ett språk man inte kan. Det är så man får ont i hjärtat när man inte kan förklara värdet av att härda ut.

Jag har varit ledig idag och eftersom kvicksilvret sjunkit ner till -27 grader var det inte läge för någon längre promenad fick det bli en tidig torsdagsstädning! Idag fick jag dessutom tillfälle att fylla på med lite krispiga tulpaner och vit vacker våreld.

Till middag blev det en mumsig älgköttgryta med ris.

Idag blir det också ett stort grattis till världens bästa svärmor som fyller år idag hurra!! En liten present finns för avhämtning här, jag bjuder på ett glas vin eller två. Kram världens bästa!!!!