Att vara mamma och bonusmamma är ett heltidsjobb! Att sedan jobba heltid på ett vanligt och ganska krävande jobb borde innebära att dygnet antingen fick fler timmar eller att det växte ut ytterligare ett par armar och att man fick tillgång till större del av sin hjärna, men icke. Oftast känns det snarare som att större delen av den hjärna jag hade innan barnen kom nu är fullt upptagen med att fundera på middag, leta rätt på försvunna badkläder, komma på roliga kalaspresenter och inte alls fundera på juridiska bekymmer eller andra i arbetet Väldigt Viktiga Frågor. - Hur är det för er? Missförstå mig inte - jag är oerhört tacksam för mitt jobb och jag älskar det, det är bara tiden som inte räcker till.
Nå nu till något roligare.. ska jag berätta en hemlis schssss säg det inte till någon, men i morgon fyller jag år.... jag gillar fina saker. Min barnsliga sida är väldig förstjust i glitter och blanka saker (undra om jag varit en skata i ett tidigare liv). Undra om min man förstår att det finns plats för fler fina saker här? De gröna paret har jag köpt för en tjuga på loppis. De var clips men händiga mannen hjälpte mig att göra om dem till sådna med krokar.
Sminkbordet i sovrummet - jo det ryms nog någon mer fin sak där....
Det här fina halsbandet från M925 fick jag när jag fyllde 30 år (säger inte hur länge sedan det är) på de 4 ringarna står mina barns namn, min mans namn och "älskar dig". Det halsbandet har jag alltid när det är något som är läskigt eller svårt i antågande.. Tänk den som kunde tillåta sig detta. Jag tror att det är Caroline Krook biskop i Stockholms stift som skrivit en bön utifrån sin katt. Kärnan i bönen var just detta - att kunna njuta där man är och möta dagen med ständigt nya ögon. Tänk den som kunde det - och dessutom se så läcker ut - inget dregel på kudden där inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar