Detta kommer från ungen som aldrig kom ur sängen som barn. När syrran hoppade ur sängen med ett leende på läpparna vi 05:00 fick de dra mig ur sängen en kvart innan bussen gick. Det gick så långt att pappa övervägde att konstruera en dån där "Kalle anka väckningsmanick" som de har i husvagnssemestern på julafton.
När jag blev student var det ju ett straff att ha lektion 8:15 -det var ju mitt i natten!!
Nå det hela kan ju bero på att jag alltid var sist i säng. Å när jag väl var i säng kunde jag fastna i en bok till långt in på småtimmarna- kanske det hade ett samband...
Nå mina barn har ärvt sin morgonpigga sida av sin far. De vaknar alla tidigt, men ju äldre jag blir desto tidigare vaknar jag. Dessutom kan jag uppskatta morgonen och den frid och förväntan som man bara hittar en sommarmorgon.
Imorse vaknade jag före barnen och mannen. Jag försökte smyga ( som en elefant i en porslinsaffär gissar jag) ut för att hinna motionsrundan innan det var full fart.
Det var helt fantastiskt! Morgonmolnen drog undan och solen tittade fram. Det var lugnt och tyst. Igelkottarna var på väg hem efter fredagsnattens äventyr och några tappra hundmänniskor var de enda människor jag såg.
Fylld av frid tar vi tag i dagen göranden. Mannen och barnen målar huset medan jag ska försöka sy färdigt min väska. Ha en skön lördag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar