tisdag 2 juli 2013

vad vore väl en bal på slottet

Det är med ett ganska stort mått av avundsjuka jag ser på facebook, på bloggar och hör av mina vänner att semestern är här eller nära. Själv måste jag vänta ända till nästa fredag innan det äntligen är dags för välbehövlig ledighet.
Jag vill ju sitta så här i solen med fötterna i blöta och gott kaffe eller något gott svalt att dricka till. Jag vill vara med barnen och hänga badkläder på tork efter hårresande aktiviteter i vatten.


Det har varit en lång och tung vår. Trötthetstårarna har varit många och hjärtat har galopperat utanpå kroppen som vore det lopp på Solvalla. Människor har kommit och gått, tillfällen kommer aldrig tillbaka, vi har blivit med stuga och med fler vänner. Det har varit en riktig bergochdalbana och det vore skönt att få kliva av för en liten stund.

Missförstå mig inte! Jag är oerhört tacksam för det jag har! Jag är så oändligt tacksam för min familj, för den delen av familjen som lever under samma tak som jag. Människor som härdar ut med mig när jag vill vara Jesper Juul och blir Gordon Ramsey. Den här våren har det hänt att Hells Kitchen framstått som rena söndagsskolan. Förlåt och tack för att ni härdar ut med mig.


Jag är tacksam för resten av min stora familj. Där ryms så många fantastiska och modiga människor att det inte går att räkna upp dem alla. Det som är gemensamt för dem är att de vågar vara eljest och vågar tro på sitt hjärta vare sig det gäller att bråka med myndigheter tills rätt blir rätt, köpa ett hus för många miljoner av någon annans pengar, åka på en läskig och härlig kurs, säga upp sig från jobbet, bli förälder och allt annat ni gör ni fantastiska inspirerande människor!

Jag är tacksam för alla härliga människor som kom på köpet med världens bästa bonusunge! Alla ungar som tvättar bilen, lagas cyklar och behöver hjälp med parkeringsböter och i-tunes. Tack för fina HP som gled i vårt liv på en bolani. Jag är tacksam för A som fick ärva oss och förhoppningsvis kan rätta till andras oförmågor. Ni berikar mitt liv varje dag!

Jag är tacksam för att vi har hälsan och inte behöver oroa oss för sjukdomar eller åkommor.

Jag är tacksam för att jag har ett roligt jobb att går till med fantastiska kollegor och spännande möte. Många av dessa möten lär mig verkligen mer om livet.

Trots all denna tacksamhet längtar jag så oerhört efter ledighet och att sitta på bänken vid bäcken och göra ingenting och känna hur livet hinner ikapp. Jag kan till och med göra som Pelle i Saltkråkan och meta utan krok - det är inte fisken som är grejen utan filosoferandet.

Där ska jag sitta och hämta kraft inför hösten. Allt för att jag ska lära av mina misstag och bli en bättre människa. Jag ska meditera över Grynets ta ingen skit. Jag ska framför allt grunna på den här fantastiska berättelsen och hur jag ska kunna använda den i min vardag. Jag kanske måste utöka mitt mentala rum med bäcken vid bäcken.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar