Tänk att ens hus aldrig är så fint som när man inte längre ska bo där.
Ja så är det. Vårt lilla hus i staden är till salu.
Hela veckan har vi städat, plockat och fixat för att fotografen skulle komma.
Allt som inte får synas är bortstädat och intryckt i någon garderob.
Jag var till och med tvungen att köpa nya kuddar - jag som avskyr prydnadskuddar.
I protest köpte jag en med Nadja Wedins underbara mönster.
Jag får väl rama in kuddfodralet sen..
Micron åkte in i skåpet och det blev grönt på köksbänken
(på köpet blev det rejält städat bakom micron)
Hmm det är rent i vardagsrummet, ingen hund i soffan och det finns soffkuddar
- som inte ens någon mosat.
Finstädat i sovrummet
Kolla köket - inte ens en liten tidning på fel ställe. Man känner ju knapp igen det ;)
Det är intressant det där med säljfotografering
- toapapper bort, sladdar bort, sopkorg bort osv.
Nog begriper väl ändå vanligt folk att man har toapapper på toa
- känns som det vore värre om man inte hade det...
Men nog ser väl vår toa alltid ut så här??
Vi har ju alltid rosor på dass - eller hur?
(å kvinnor fiser inte)
En hall utan skor i en grusig hög - måste vara en utopi
Var ska vi ta vägen då? Jag har hört att parkbänkarna är billiga så här års.
Nej vi ska bli Pitbor - Sjulsmark närmare bestämt.
I det här alldeles underbara, lagom stora huset
med ganska mycket gräsmatta (16 ha) flyttar vi in i början av sommaren.
Då är det dags för en ny spännande tid på landet :)
Nu får vi bara hoppas att någon vill köpa vårt lilla hus i schtaan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar